Vill du förstå varför du känner dig tvingad att investera?

Vad är inflation och dess effekt på dina pengar?

I dagens artikel kommer du få veta mer om vad det är som gör att du känner dig tvingad att investera. Varför kan dina pengar och ditt sparande bli naggade i kanten över tid? Jag ger flera exempel och det inleds bland annat med riksbanken och en analogi med bålskålar på festen, och avslutar med fakta om hur stor inflationen och ökningen i penningmängd varit i Sverige sedan år 2000.

 

Full gas (och full broms?)

Vad är riksbankens huvuduppgift? Jo, som jag ser det, att på ett sunt och förnuftigt sätt se till så att konjunkturer blir jämna eftersom stora svängningar i konjunkturer är destruktiva. Jämför med om du kör bil och gasar upp i 200 km/h och sedan bromsar till noll och sedan upp till 200 igen o.s.v. Det är betydligt behagligare att köra i 100 km/h hela tiden och dessutom kostar det mindre och medför mindre slitage. Vad är annars farthållaren till för…?

 

 

Bålskålar och Shot race

Hur sköter då riskbanken sin uppgift? Jag tänkte presentera en passande analogi med en bålskål på en fest. För att en fest skall ta fart behövs ibland något som får alla på gott humör – bålskålen med alkohol! Den syftar på riksbanken som hjälper ekonomin framåt genom att stimulera när det går trögt. Vartefter festen fortsätter är det då var ansvarsfull festanordnares uppgift att framåt midnatt ta bort bålskålen så att huset står kvar och så att gästerna imorgon skall må bra, och hitta hem. Det som istället nu sker är ett Shot race mitt i natten där effekterna i efterhand kan bli negativa.¹

 

Visserligen är riksbankerna världen över så sakteliga på väg att strama åt, men efter att tillsammans ha tryckt 15 triljoner USD (dvs 15000 miljarder USD) är det kanske lite knepigt att vända skutan. Inte konstigt att bitcoin fick sådant genomslag, även om bubbeltendenserna är avskräckande.

 

 Det som istället nu sker är ett Shot race mitt i natten där effekterna i efterhand kan bli negativa.

Sättet att beräkna inflationen är föränderligt

Istället för att balansera ekonomin så upplever jag att rådande penningpolitik gör svängningarna ännu större. Vad händer nästa gång vi får en ekonomisk kris när riksbanken redan har använt en stor del av sin arsenal till att överhetta en redan stark ekonomi?  Jag kan ärligt säga att jag inte har detaljkunskap om inflationsberäkningarna, men det verkar jag inte vara ensam om. Sättet att beräkna inflationen har ändrats vid ett flertal tillfällen och det är ju ett tecken på att riksbanken själva också ifrågasätter mätmetoden. Sedan 1980 har sättet att mäta inflationstakten förändrats minst 20 gånger i USA. Enligt Shadow Government Statistics skulle inflationen vara uppåt 10% i år om den mättes på samma sätt som på 1980-talet. Läs Aktiespararnas mycket intressanta artikel om inflationen i länken nedan. ²

 

Enligt Shadow Government Statistics skulle inflationen vara uppåt 10% i år om den mättes på samma sätt som på 1980-talet.

 

Gillar du att gå på bio?

Min far gick som ung på bio och betalade då 37 öre för en biljett, på 1940-talet. Enligt SCB kostade en biobiljett 2,01 kr år 1950. Idag kostar en biobiljett över 100 kr. På dessa 67 åren har biljettpriserna således stigit med 6% per år i snitt. Visst har upplevelsen blivit bättre så det kanske inte är jämförbart men om du sparat dina pengar utan avkastning hade de inte varit mycket värda idag. Du hade nämligen kunnat se 50 filmer på bio 1950 till priset av en film idag.

 

Ett annat exempel såg jag idag när jag skulle skicka ett brev. Hur ingår brevporto i inflationsberäkningarna? Förra året höjdes portot för utlandspost (50 gram) från 14 till 21 kr. Det är 50% höjning på ett år. I år höjdes det svenska portot från 7 till 9 kr för ett brev på 50 gram. Det är en höjning med 28%. Det är klart att det går att hitta andra sektorer som inte stiger i pris men som konsument kan man ju inte enbart leva på att datorer, telefoner och att annan teknisk utrustning inte stiger i pris.

 

Du hade kunnat se 50 filmer på bio 1950 till priset av en film idag.

Vem blir syndabocken – den som sänkte räntan eller den som höjer den?

Om riskbanken ser tydliga risker med bostadsmarknaden – varför höjer de inte räntan? Riksbanken har eldat på redan högt uppskruvade bostadspriser med hjälp av en orimligt låg räntenivå. Det gör i sin tur att de i nuläget hamnat i en rävsax. Den som höjer räntan till mer rimliga nivåer riskerar att få bostadspriserna att gå ned och blir syndabock. Visserligen kan ekonomin varit såpass sårbar att extremt låga räntor behövts, i varje fall som en injektion under finanskrisen. Men det känns ändå konstigt att problemen som orsakats av för stora skulder bekämpas med ännu större skulder.

 

Den som höjer räntan till mer rimliga nivåer riskerar att få bostadspriserna att gå ned och blir syndabock.

Är lösningen att trycka mer nya pengar?

Eftersom mängden av pengar hela tiden växer blir ju dina pengar mindre värda. En gång i tiden var 1 USD mycket pengar. Om tjugo år är det förmodligen den minsta valören du kan handla med i USA. Att riksbanken fortsätter med en extremt expansiv penningpolitik gör att jag känner mig tvungen att investera även om jag inte vill. Det skall bli spännande att se vad som händer vid kommande åtstramningar. Den amerikanska riksbanken Federal Reserve är först ut att försöka minska sin gigantiska balansräkning.

 

En gång i tiden var 1 USD mycket pengar.

 

Inflationen – Den dolda skatten

Den ursprungliga definitionen av inflation är ”ökning av penningmängden” enligt Wikipedia. Ökningen i penningmängden har dock varit betydligt högre än den uppmätta inflationen. Enligt SCB har inflationen mellan år 2000-2016 varit: 1,2% per år i snitt. Samtidigt har penningmängden, m3, stigit med hela +5,9% per år mellan åren 2000-2016 enligt SCB. Alltså har penningmängden ökat med 4,7% per år snabbare än den uppmätta inflationen mellan åren 2000-2016. Det är nog närmast så att du behövt 5,9% avkastning per år för bevarad köpkraft snarare än 1,2% som inflationen indikerar. Att vi inte mäter de saker som stiger utan hellre mäter sådant som via tekniska framsteg sjunker i pris betyder ju inte att dina pengar inte förlorar i värde.

 

Det är nog närmast så att du behövt 5,9% avkastning per år för bevarad köpkraft snarare än 1,2% som inflationen indikerar.

Ökningen av penningmängden, M3, i Sverige under 1999-2017

 

Slutsats

Eftersom jag upplever att allting blir dyrare trots att årliga inflationen enbart blivit uppmätt till strax över en procent senaste 16 åren i genomsnitt, så är det givet att jag inte kan låta mina tillgångar stå passivt på något bankkonto. Faktumet att små mynt tas bort då de successivt blir värdelösa är ju ett bevis på inflationen, i och med borttagandet av t.ex. 5-, 10-, 25- och 50-öringen. Fortsätter det i samma takt borde enkronan, tvåkronan, femkronan och möjligtvis tiokronan försvinna närmaste 30 åren.

 

Som tur är kan investeringar skydda ditt kapital och få det att växa snabbare än inflationen. Men hur skall vi investera när både börsen och aktiemarknaden är dyr? Det finns tyvärr inga enkla svar, men i nästa artikel går jag igenom några olika synsätt på hur jag tänker gällande investeringar i rådande marknadsläge.

Vill du läsa fler artiklar som denna?

Prenumerera på månadsbrevet där både jag och Ewa även skriver om hållbar hälsa, ekonomi och business.

Prenumerera på månadsbrevet!

 

Om du har frågor eller önskemål, kontakta oss gärna!

Hälsningar Fredrik

¹ Analogin är hämtad från Börspoddens intervju med Johan Norberg, 2 mars 2016.

² https://www.aktiespararna.se/artiklar/Marknadsanalyser/Syna-bluffen-om-inflationen

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Detta är inte en rekommendation utan du agerar på eget initiativ.

Fredrik Melin: affärs-PT Snabbfoting

Utbildad civ. ekonom, 16 år inom finansbranschen, deltidsmusiker, idrotts- och hälsointresserad.

 

Vi hjälper företag att skapa hållbar hälsa, bättre beslutsfattande och innovationskraft med digitala friskvårds- och utbildningstjänster samt effektiva affärsmöten med enkel träning.

KONTAKTA OSS